Grattis till dig som aldrig blev 47 år
Jag frågade Stora J och Mellan M vad de mindes av pappa; vad var det första de kom att tänka på om honom. Mellan M svarade direkt: "pyttipanna!" Och jo, mycket riktigt, då kom jag ihåg att han gillade ju det jättemycket! Stora J sa: "jag minns att han alltid var så snäll!". Sedan pratade vi om små och stora minnen och saker vi visste att pappa tyckte om.
Stora J berättade om sitt allra första minne av pappa. Det var när hon och han var på cirkus när hon var 3 år.
Jag är glad att de minns honom, att minnena är nära, att de är ljusa och att de minns även små triviala saker. Jag är glad att de inte var ledsna när vi pratade om det, jag hoppas att de kan minnas med lite glädje!
Hos mig blev molnet av någon anledning lite mörkare av ditt inlägg. Så mycket ni mist, så mycket ni gått igenom... Visst, livet ser annorlunda ut nu, varken sämre eller bättre - det ska inte jämföras - men vilken förlust av en älskad medmänniska, make och far. Hoppas solen finns hos dig och er i morgon, att minnena ger leenden på hans födelsedag.
Kram!
Skickar varma kramar till er i dag på Mats födelsedag.
Vackra blommor ni ordnat till hans grav. Låter som om ni firade honom på bästa sätt som är möjligt under nuvarande omständigheter. Kram igen.
Får tårar
Du delar med dig så fint
Jag känner så för dig och dina barn.
Mina syskonbarn miste sin pappa för 2 år i en mycket tragisk död:(
Min sambos barnbarn förlorade nyss sin pappa och lillflickan är bara 2½ år:(
Kramar från mig till er