Sorgfågel

Så längesen jag skrev.... Har tänkt några gånger att jag borde skriva men inte fått tummen ur. Och ganska många gånger har jag tänkt att det inte behövs; att livet rullar på rätt bra nu. Och det gör det, för er som undrar.

I lördags var det M:s födelsedag; då åkte jag och barnen till graven och satte rosor.

Annars är livet bra. Sorgen finns alltid som en del av mig, men den är "bärbar" nu. Det händer att vissa små saker drar upp minnen till ytan, men jag tycker om när det händer även om det gör lite ont. Det betyder att han finns nära intill, att han finns kvar.