Pusselbitar
Igår var det vår bröllopsdag; det skulle varit 8-årsjubileum sedan vi gifte oss. Satte rosor - röda såklart! - på graven till honom.
Vad skönt att höra att det faller på plats, att dina pusselbitar verkar passa in så bra i varandra när de nu väl kommer på plats. En egen skyddsängel är dig så väl unnad efter allt som varit och är. "Sorgen efter en älskad make" och samtidigt förmågan att ta emot kärleken när den kom din väg igen.
Grattis i efterskott på bröllopsdagen - och till fler saker som väl hände igår?!
Kram
Vilken konstig känsla det måste vara....att älska sin man och en ny man. Det är helt obegripligt et där med att människor dör...och bara försvinner. Och så står man kvar och måste rita nya stigar i livet. Jag är så glad för din skull att du trots allt har hittat nya vägar. Och bra vägar. Och jag blev givetvis nyfiken på vad Sabina menade nu ;) om vad mer som hönde igår????
Och att pusselbitarna börjar landa i ordning alldeles lagom till semestern. Hoppas att alla barnen mår bra! Stor kram