"No line on the horizon" postumt
hej vän!
hur mår magen? bättre hoppas jag!
klart M lyssnar med dig, alltid...
största kramen
Idag är det ett år sedan min älskade man dog. Jag har inte innan nu förstått att leta efter andra "som jag".
Hur galet det än kan låta så kunde jag känna igen mej i det du skriver.
Under alla dessa långa månader har det varit en sak som drivit mej framåt-tron på att Timo hör mej, finns med mej och chock tillståndet som jag fortfarande befinner mej i mina två underbara grabbar 3 och 11...jag bara väntar på att han skall komma till mej i mina drömmar...Kram Nina
Nina: tänker på dig idag, förstår att det är extra svårt!
Du anar inte hur ofta jag hört andra i samma sits säga "jag känner igen mig" eller hur ofta jag själv sagt eller tänkt det när jag hittat "sorgesystrar"! Det är väldigt skönt att få insikten att även om man känner sig ensammast i världen i sin sorg, så finns det andra därute som känner likadant och som upplever samma smärta. De är de enda som kan förstå och för mig har det varit väldigt tröstande. Jag hoppas ju att min blogg kan fungera på ett liknande sätt för andra.
Känner igen det du skriver om att drivkraften är tron på att han fortfarande finns där nånstans i närheten. Allt svårt jag har gjort i sorgen har jag gjort för M:s skull; för att han ska vara stolt över mig där i sin himmel, för att jag vet att han litar på att jag tar hand om barnen och marken och huset.
Många kramar till dig och dina pojkar!
/Sorgfågel
Förstår att du tänker på M när det kommer ny platta med U2. Jag har den och lyssnar lite då och då. Är lite besviken, men hoppas det ska vända snart. KRAM!
