Läser kommentarer
Hur har andra gjort? Hur snart gick andra tillbaka till jobbet när de hade mist sin man? Jag vet inte, vem frågar man?
Hej på dig
min man dog 22 september och jag var hemma i 2 månader.Jag tycker att det jobbigaste är att folk förväntar att man skall vara presis som vanligt, och att man för enkelhetens skull skrattar och pratar "nästan"som vanligt fast man tycker folk är dumma och plumpna och så går man hem och grinar istället.ja så här känner jag iallafall.sedan tycker jag även folk som man trodde stod en nära är förbannat dåliga på att höra av sig.
Min mamma jobbade på samma arbetsplats som min pappa. Min pappa hade vuxna utflugna barn. Han var helt ensam på dagarna och stod inte ut av ensamheten. Han gick tillbaka till jobbet ett par veckor efter att mamma dött, men då hade vi levt i mardrömmen så länge och jag tror, även om jag inte kan veta, att man på något sätt förbereder sig när det handlar om en dödlig sjukdom. Man vet att slutet kommer snart, inte exakt när, men att.
Pappa hade "förmånen" att alla visste det mesta på hans jobb, han kunde gå dit och vara där, men behövde inte "jobba". För honom var jobbet en livlina, människorna där han kände sig trygg med. De jobbade tillsammans med människor de umgicks med. De delade hans sorg, de hade förlorat en arbetskamrat och nära vän, han hade förlorat sin livskamrat.
Jag tror att det är en viktig skillnad. Du har ett arbete där du måste ge av dig själv, underbemannade och med höga krav att klara av och orka med. Han hade förvisso ett tekniskt avancerat arbete, men helt utan krav under så lång tid han behövde.
Var rädd om dig! För din egen skull först och främst men också för barnens skull. tänker på dig
Jag började arbetsträna 2 timmar per dag efter 1 månad.Gjorde så i 1vecka sen i 3v jobbade jag 4 timmar per dag sen sakterligt gick jag tillbaka till heltid. Jobbet för mig var som att kliva in i en bubbla.. ett andningsrum. Mina arb kamrater frågade bara mig om det var en dålig eller bra dag. Sen så pratade vi inte mer om J. Det var så skönt att få tänka på annat en stund. Sen efter någon månad gick jag ner till 96,7 % jobbade 7 och en halv timme per dag. Jobbade så i 1år(efter han dog) och nu den 2/2 ska jag gå tillbaka till heltid igen. Mina arbetskamrater är en stor del till att jag mår så bra som jag gör först nu ett år efter att J gått bort kan vi prata om det som hände.
Åh allt prat om Johan är på mina villkor.
Kram
Jag började jobba 50% efter 3 månader. Har släkt på jobbet och de hjälpte mig så att det bara var arbete där, mitt privatliv nämdes aldrig.Tror inte jag var någon bra arbetskamrat för man går i en slags bubbla, man gör det man ska man lämnar sig själv hemma på nått sätt.
