Sorgfågel

Sista vakdagen för ett år sedan. Underbare sjukhusprästen läste en smärtsamt vacker bön och välsignelse över M, jag och min bror satt bredvid och storgrät. Till natten rullade änglarna på IVA in en säng och ställde bredvid M:s, så att jag slapp lämna honom när jag skulle sova. Jag fick sova bredvid honom, på handhållningsavstånd - annars hade jag inte sovit alls och det förstod de väl.

Satte 10 röda "sammetsrosor" (såna där som är så mörkt röda att de ser ut som sammet) vid graven idag och i morgon ska vi dit med ett roshjärta som floristen ska binda. Vi ska också tända gravljus; ett för oss var.

Smärtan rullar över mig i vågor; om och om igen. Jag har funkat på jobbet idag även om jag varit dämpad, men det tröttar.