I himlen får man stora påskägg
Tycker så mycket om när barnen minns små saker som M gjorde eller sa eller tyckte om! Då känns han mer levande och jag och barnen kan mötas i de minnena.
Den känslan delar jag med dig; jag tycker så mycket om när dottern minns små saker som morfar sa, gjorde eller tyckte om. Hon pratade om hur han gnuggade sina hundar på ett speciellt sätt över nosen - en bild jag inte tänkt på sedan jag såg honom göra det, tror jag. Det blir ett möte i dessa minnen!
Kram till er!
Klart det finns stora ägg i himlen, till både stora och små! Kanske delar M och S på ett ägg nu när vi hittat varandra. Vem vet? ;) Kramar Anna!
Anna: klart de delar nu, vad fint! S kanske bjuder på glass också, han kan ju det.
Sabina: visst är det vackert samtidigt som det är sorgligt när de där små minnena dyker upp! Jag älskar att höra andra minnas små saker om M; jag gråter då men blir också glad över att få höra andras bild av honom.
/Sorgfågel