Ledsen dag idag
Gjorde något jobbigt nyss också: tömde plastpåsen jag fick från sjukhuset som innehöll M:s jobboverall, den han hade på sig när han kom in på akuten. Ambulansmännen klippte upp den för att snabbt komma åt, så den var alldeles trasig och skulle bara slängas. Men jag har dragit mig för att göra det, det är en så konkret sorglig syn det där uppklippta, trasiga - som min själ typ, fast tyg......
AJ! Det gör så ont att läsa dina ord. Det hugger till och jag får jobbiga minnesbilder och undrar hur man klarar/klarade det? Det är så överjävligt jobbigt, men ändå bara gör man det (t ex packar upp en platspåse). Snart har du tagit dig igenom en dag till... Kram!
Kramar!!!!!!
Som att stirra in i en spegel av smärta - att se dig med din lidande och med din lilla J, medan jag andas för min lilla C och D, och gråter efter min fru...
Har en nära vän, vilkens sambo dog i bilolycka. Känns det fel att göra dig av med hans tillhörigheter, gör det inte. Det är inte fel att behålla dom tills den dag du känner dig redo. Tillåt dig att vara arg och förtvivlad och inte hålla någon form av mask mot omvärlden. Det håller inte i längden. Önskar dig allt gott!
Min mans sönderklippta kläder ligger fortfarande kvar i påsen. Han dog helt oväntat för fem månader sedan. Det är så smärtsamt tydligt att det gått en liten tid; det är sommarkläder i påsen, ute är det snödrivor... Vet inte hur jag nånsin ska kunna slänga dom. För att inte tala om alla andra kläder som finns kvar.
