Kort besök i jobb-världen
Var på jobbet i går kväll för lite fortbildning tillsammans med kollegorna. Jag har ju varit föräldraledig med Lilla J sedan maj -07, så jag har inte varit på jobbet på länge. Meningen har hela tiden varit att jag ska börja jobba igen efter nyår och det ska jag väl prova för att se om det går, vet ju inte hur det blir att jobba med så här mycket sorg.
Gruvade mig lite i förväg över att gå på den här kvällen, det är tufft att möta andra. Jag har dessutom börjat stänga till ganska rejält om min sorg, till skillnad från i början då allt var vidöppet. Nu tar jag inte emot tröst och kramar av vem som helst längre utan väljer noggrant ut vilka som får dela känslorna med mig. Det känns mer rätt så; det är så svåra, sköra saker att det skadar mer än hjälper om fel person bemöter mig.
I alla fall så gick det hyfsat bra på jobb-kvällen, jag klarade mig igenom det utan att gråta eller bryta ihop. Sedan att det inte känns särskilt kul, men det gör ju å andra sidan ingenting just nu! Nivån är överleva, det är där tillvaron ligger nu.
Gruvade mig lite i förväg över att gå på den här kvällen, det är tufft att möta andra. Jag har dessutom börjat stänga till ganska rejält om min sorg, till skillnad från i början då allt var vidöppet. Nu tar jag inte emot tröst och kramar av vem som helst längre utan väljer noggrant ut vilka som får dela känslorna med mig. Det känns mer rätt så; det är så svåra, sköra saker att det skadar mer än hjälper om fel person bemöter mig.
I alla fall så gick det hyfsat bra på jobb-kvällen, jag klarade mig igenom det utan att gråta eller bryta ihop. Sedan att det inte känns särskilt kul, men det gör ju å andra sidan ingenting just nu! Nivån är överleva, det är där tillvaron ligger nu.
Kommentarer
Postat av: .:Sabina:.
Jag imponeras hur klok du är mitt i all sorg... Hur du lyckas analysera både dig själv och din omgivning. Jag tror, utan att ha en susning - bara en magkänsla, att det nu när det gått ett tag är rätt att välja vilka som får dela sorgen med dig. Och så sant det är, att det inte känns kul...
Du klarar en överlevardag till idag! Det är gott nog så.
Kram
Postat av: Kicki
Vad bra att du orkade gå dit! Du tog dig igenom ytterligare en sak. Kram!
Postat av: Tvillingmamma Lotta
Jag beklagar din sorg och vet precis hur du har det.
Min man dog den 6 nov och lämnade mig och våra två barn ensamma kvar.
Känner så igen mig i dina ord.
Trackback