Sorgfågel

Idag har jag ägnat hela dagen åt att tapetsera ett rum (av tre, burr!) med handräckning av min pappa. Rummet blev klart och mycket fint och jag känner mig lite kaxig över att det gick så bra. Sedan har jag och de två stora barnen bakat kanelbullar hela kvällen, för jag lovade i ett svagt ögonblick att fixa det till musikskolans jippo i morgon (som vi inte ens ska gå på). Till sist har jag kokat pepparkakskola som ska ges bort. Det är sånt här som jag kallar Duracell-sorg: en sjujäkla energi och speed på sysslandet, för det håller ju de svartaste tankarna i styr.

I morgon är det första advent - inledningen på jultiden som i år inte är så rolig, men min bästa kompis brer sina vingar över mig och barnen - vi ska åka dit och vara där hela dagen, hon bor med sin familj 15 mil härifrån. Det känns skönt att få åka bort!