Brutna löften och ensamhet

Dagens tips till vänner och anhöriga: om ni lovat att besöka en ung änka, bryt då inte det löftet och om ni ändå måste det så hör av er och berätta varför!! För hon sitter och väntar på er och hon är ensam!
Min bästa vän pratade vid två olika tillfällen innan jul om att vi skulle ses på juldagen när de var härnere; vi kunde gå ut och promenera eller nåt. Juldagen gick utan ett ljud från henne. Idag ringde hon och sa att de kunde komma förbi en sväng. Inte ett ljud om varför de inte dök upp igår eller varför hon inte hörde av sig! Jag började undra om jag tagit fel på dag, men jag tror att jag hör skillnaden på "juldagen" och "annandagen"......? Nu gick det inte idag, för jag hade gjort upp planer med en annan vän (hon som tog med mig till Göteborg - älskar dig Jossan, du har hittills aldrig svikit, trots att vi inte känt varandra särskilt länge!), och det var nog lika bra det. För hur kul är det när någon inte hör av sig på den dagen det var bestämt och sedan ringer dagen efter utan ens en förklaring? Fattar inte riktigt hur hon tänkte?? Just juldagen mådde jag piss också och den enda jag hade velat vara med den dagen (i de levandes skara) var den här bästisen. Just den dagen hade jag verkligen behövt henne och att hon hållit ord. Eller i alla fall hört av sig; det fattar ju jag också att det kan bli för körigt med släkt och familj och juldagsmiddag och allt. Men säg det då!
Eller pappa på julafton - and I quote - "vi kommer upp på annandagen och tittar på Lilla J:s nya rum!" Dök de upp? Eeeeh, nä....!!


För övrigt; alla de i min närhet som hållit på i månader och tjatat om hur svår julen kommer att bli för mig, tydligen oroade de sig inte så mycket att de kunde slängt iväg ett sms med trösteord!! Men gud, vad tänker jag på? Man måste ju hinna se Kalle Anka ju!! *mycket svart ironi* SMS-trafiken slog visst rekord på julafton i år, men inte många av dessa gick åt mitt håll kan jag säga. Här är listan på de som sms:ade mig på julafton:
1. Åsa på mailinglistan
2. kompisen Charlotta

Här är listan på de som ringde mig på julafton:


Nä, just det.........

Men kraaaaam!! till er som läst och kommenterat i bloggen, gissa om det har värmt!!?

Kommentarer
Postat av: .:Sabina:.

...igen baxnar jag. Igen tappar jag talförmågan när jag läst ditt inlägg. Hur är det möjligt? Hur kan du ha så många runt dig som inte förstår? Hur kan det vara så att vi är så förtvivlat rädda för död och sorg i vår del av världen...? Och vad lyckligt lottad min mamma är i all sin sorg, som har vänner, syskon och andra släktingar som ringer regelbundet fortfarande, tre månader efter pappas död.



Många kramar!

2008-12-27 @ 00:17:52
URL: http://mitteget.wordpress.com
Postat av: Milena

Nej men klart att man hör av sig om man får förhinder, det är ju elementärt folkvett! Skäms på dem som behandlar dig så!

2008-12-27 @ 11:31:49
Postat av: Petra

Jag halkade in här via aff och jag vill bara skicka dig en stor kram! Jag lider med dig och jag kan inte ens föreställa mig hur jävla hårt det måste kännas för dig. Det är många som har det riktigt jobbigt på julen. Min pappa dog hastigt och oväntat för 7 år sen. Jag hittade honom i hans lägenhet när jag åkte dit för då jag blev orolig för att han inte hade svarat i telefon på några dagar.



Det var en chock för mig eftersom jag aldrig kunnnat ana att han skulle dö helt plötsligt.



Det första året var riktigt jobbigt- alla "första gången-grejer" som man går igenom första året; jul, påsk, födelsedagar etc.. Det suger verkligen!!!!!

Högtider och bemärkelsedagar blir en så tydlig påminnelse om att ingenting är som det borde vara!



Stor kram till dig!

Petra

2008-12-27 @ 12:28:08
URL: http://artepa.blogg.se/
Postat av: Sorgfågel

Sabina: jo, jag HAR ju såna som hör av sig regelbundet, som agerar skyddsänglar! Den här bästisen är en av dem, just därför kändes ju detta så knasigt. Det förstärker liksom svekkänslan när det är någon som man litar på och tänker högt om.



Milena: tack för de raka orden, precis så jag tycker!



Petra: kan bara föreställa mig vilken chock det måste ha varit för dig att så oväntat hitta din pappa död! Jag har många gånger tänkt att det ändå var tur att M lyckades ropa på sin pappa och att han hörde! Annars hade vi bara hittat honom där på lagerhusgolvet - kall och död. Nu hann jag i alla fall fram och fick vara hos honom på sjukhuset medans han levde. Även om han aldrig vaknade igen, så är jag helt övertygad om att han visste att jag var där och hörde mig!

Kram

Sorgfågel

2008-12-27 @ 17:35:32
URL: http://cayenne72.blogg.se/sorgfagel
Postat av: Jonasn



Låter ju bara så onödigt taskigt att göra så mot dig. Tyvärr så känner jag igen det, framför allt ifrån vännerna ifrån min frus´s sida.



Eller denna kommentaren " Vi hörs ! "

Men inte hörs de av....



Änklingen Jonasn

2008-12-27 @ 20:17:49
Postat av: -ME-

Men snälla nån... det verkar verkligen finnas folk till allt. Och jag tycker du är storartad som fortfarande kallar henne bästis. Det hade jag definitivt inte gjort.

2008-12-27 @ 20:51:51
URL: http://vinterliv.blogg.se/
Postat av: Mika

En liten hälsning eller ett sms är väl absolut inte för mycket begärt från sina vänner även om de har fullt upp med "sin egen jul"... Att jag halkade in på din blogg via AFF har berört mig mycket och gett mig många tankar om livet. Ditt inlägg om att många "glömmer bort" att höra av sig får mig verkligen att tänka efter om det finns någon som jag borde höra av mig till. Ett sms är ju inte så svårt att få iväg. Könns som det minsta man kan göra. Hoppas att dina vänner som inte hört av sig läser din blogg, får sig en tankeställare och rättar till det genom att inte glömma igen.

Sedan jag hittade hit för några dagar sedan har jag tänkt på dig och din familj massor... Mina tankar finns hos dig. Stor varm kram från Mika

2008-12-27 @ 22:07:03
Postat av: Sorgfågel

Jonas: du känner igen det här hör jag! Här kommer några kommentarer till som du nog också har fått höra (från ytligare bekanta i mitt fall, de få riktigt nära vet vad de ska säga):

1. "Hur är det?" (ja, vafan tror ni???)

2. "Hör av dig om du behöver hjälp med något!" (mm, jo tjena att man gör det!)

3. I mitt fall: "hur ska du göra med gården nu då?" Heter väl annorlunda i andras fall, poängen är dock densamma: snokighet och förvetenhet snarare än omtanke!

4. "Det är viktigt att prata om sorgen och gråta!" (jo, tänk att det fattar jag också, bara det att jag inte vill prata om så känsliga grejer med er!)

5. "Jag har tänkt på dig!" (så bra då, tyvärr kan jag inte höra tankar, så så länge ni inte hör av er på riktigt så hjälper det inte!)



/Sorgfågel

2008-12-27 @ 22:44:57
URL: http://cayenne72.blogg.se/sorgfagel
Postat av: Elisabeth/SAGA

Många ursäktar så sjukt ofta vänner & deras svårigheter att möta en nära i sorg - men du, hur svårt kan det vara för DOM?! Jag förstår din besvikelse å det grövsta!

Och ingen hörde av sig på Julafton?! Näää det är inte okej!

KRAM I MÄNGDER!!!

2008-12-30 @ 22:00:30
Postat av: Sorgfågel

SAGA-gumman, jag hade visserligen rätt fullt upp själv på julafton, så det gick ingen nöd på mig. Funderingen var bara att alla tjötat så mycket om hur svårt det skulle bli med "första julen", men nästan ingen kunde slänga iväg ett tröstande/uppmuntrande sms till mig!? Så de kan ju inte ha oroat sig sååå mycket??



Kram Sorgfågel

2008-12-30 @ 22:33:57
URL: http://cayenne72.blogg.se/sorgfagel

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0