Sorgfågel

Godnatt älskade M, nu ska jag gå och försöka sova! Du vakar väl över mig från din himmel? Du får sova på ett fluffigt moln och jag får sova ensam i den stora dubbelsängen. Jag fryser alltid sedan du försvann, så jag måste sova med filt ovanpå täcket. Det är väl för att du inte ligger bredvid och värmer längre.

Du har väl sett att jag brukar låna din goa flanellpyjamas? Den är varm och framförallt är den din, så den tycker jag om!

Kom gärna och besök mig i drömmen! Jag vet inte om jag är redo att drömma om dig än, men jag provar gärna, för jag saknar dig så mycket!

Ännu en dag är avverkad i sorgträsket, jag lägger dem bredvid varandra som småsten på livets grusväg. Det är en grusväg som det gör ont att gå på just nu; som vassa stenar mot bar hud. Men varje steg jag går är för dig. Jag ska klara av det här för din skull. Någon gång i framtiden får jag se dig igen och tills dess får jag bara hoppas att stenarna på vägen blir lite slätare och lättare att gå på.

Sov gott, hjärtevännen min! Jag älskar dig - då, nu, alltid!!