Glädje
Igår gick stora J ut 9:an, lämnade grundskolan bakom sig. Det var strålande sommarväder, flaggorna hissade vid skolan, ballonger och björkar vid skolporten. På hennes skola gör de en ganska stor grej av att sluta 9:an: klasserna springer ut ur skolporten, får blommor runt halsen och åker traktorflak; nästan som en ministudent.
Stora J har ju haft det jobbigt med det sociala i skolan ända sedan M dog; hon har slutit sig, dragit sig undan, inte deltagit. Så när vi stod där och väntade fick jag en skräckbild i huvudet av en dotter som smyger sig ut ur porten en bit efter klasskompisarna, med en sluten sur min.
Men ut kommer de. Med henne mitt bland de andra. Leendes. Glad. Vacker.
Och när de sedan äntrar traktorflaket hoppar hon, skrattar och tjoar, blåser i visselpipan som jag hängt om hennes hals! Är precis lika skrattandes glad som alla andra!
Ingen mer än vi som vet ser miraklet. Alla andra ser en yr och glad niondeklassare bland alla andra. Och det är så rätt! Det är så det ska vara! Och jag gråter några tårar av ren tacksamhet för att hon är så glad! Tack kära snälla himmelska makter för att hon får vara glad!
Kommentarer
Postat av: .:Sabina:.
Åh, så oändligt härligt!! Precis som det ska vara, men när man upplevt motsatsen blir det så ljuvligt att få uppleva just det!
Kram
Postat av: Jannie
Har läst igenom massa inlägg i din blogg (googlade på spädbarn och färskpotatis...) och jag lipar som en gris!
Din värsta dag på året är min "bästa". Medans du gör allt för att ta dig igenom dagen så vill jag aldrig att dagen ska ta slut! Det är min födelsedag. Tänk så väldigt olika det kan va...
All styrka till dig!
Svar:
Cayenne72/Sorgfågel
Trackback
