Sorgfågel

Mår bättre och bättre ju mer tiden på sjukskrivningen går. Jag hoppas att jag ska vara bra nog för att jobba när den går ut den 4 maj, för jag får helt enkelt inte en vettig läkarkontakt, så att få igenom en fortsatt sjukskrivning blir nog svårt. Som tur är går det som sagt framåt....

 

I morgon ska jag till kurator igen; jag begärde en kuratorskontakt i samband med sjukskrivningen och har varit där en gång. Det var en timme med gråt och mycket sorg och bitterhet som bubblade upp. Fy vad bitter och arg jag kan känna mig över allt jag var tvungen att gå igenom när M dött! Över allt jag var tvungen att klara av och samtidigt liksom ha sorgen "vid sidan av"! Att jag aldrig BARA fick sörja! Att alla bara tjatade om hur himla stark jag var; jo det var ju praktiskt som fan, för då slapp de ju lyfta röven för att hjälpa mig! Tack och lov i alla fall för min familj och mina närmaste vänner - de som klev fram och blev mina vänner i samband med sorgen! - annars hade jag inte klarat mig!

 

Men sammantaget mår jag bättre än 4 april när jag sjukskrevs. Inte så irriterad, inte fullt så labil i humöret. Lite gladare. Har försökt på alla sätt jag kan att ta hand om mig: vila, motion, göra saker som ger glädje, följa kroppens och själens råd. Jag har använt meditations-cd och till och med hypnos-cd och det känns som att det hjälper att varvar ner mig och få tankarna på rätt spår.

Tur att man är van att fixa sin egen rehabilitering......