Rapport från Gröna Huset igen

Livet i Gröna Huset flyter på bra, det är så underbart fantastiskt att få dela vardagen med någon man älskar - har saknat det!!
I morgon är det fredag och då kommer Josefs barn; då är hela gänget samlat igen! Jag gillar min nya tillvaro; ena veckan är vi allesammans här - 8 stycken, fullt ös, liv och rörelse - och andra veckan är det bara jag och mina barn och Josef. Den veckan jobbar han dessutom eftermiddagsskiftet och kommer inte hem förrän framåt halv elva-tiden, så jag och barnen får liksom "egen" tid; som vi ju ändå är vana vid. En kombo av det bästa av två världar helt enkelt!

Jag sänder ofta en tacksam tanke till högre makter (och till M!!) för att jag får lov att vara så här lycklig och ha det så här bra!! Kontrasten är så stor mellan mörker och ljus och bara vi som sett mörkret kan nog uppskatta ljuset till fullo....

Nu önskar jag bara att Stora J kan finna sig tillrätta på sin nya skola och hitta några kompisar, för hon är ensam där än så länge och är ledsen i skolan ibland.

"I wanna lay you down on a bed of roses"

En bild av M:s roshjärta som vi lade inför årsdagen:


På plats

Första morgonen i "Gröna huset". Det känns underbart!!!....

Ytterligheter

Samma dag som det är M:s årsdag, samma dag tar Josef och jag över huset vi köpt. Idag var vi på banken och skrev på sista papperen och betalade in hela köpesumman, så nu är vi officiellt sambos och ägare till det som vi kallar "Gröna Huset". Det känns jättebra och spännande och härligt och underbart!

Mera årsdag

Var ute och sprang en runda runt sjön nyss här i min "nya by". Solen var framme, det var alldeles vindstilla och morgondimman drev som en rök över vattenytan. Det var så vackert och jag kände att han var nära.

Det är ju så jag känner med att sälja gården och flytta; jag frigör både mig och M från alla de praktiska bekymrena och från det tunga jobbet där. Jag tar med mig BARA M; det som var han som person - inte lantbrukaren. Enbart det som var den innersta kärnan av honom; det som jag älskade och älskar. Därför känns det inte så svårt som många tror att skiljas från gården, utan som en lättnad. Jag gör oss fria.

Årsdag

Idag. 1 september. 2 år sedan.

Var på kyrkogården redan igår och satte blommor, tände ett ljus och lade ner ett roshjärta som floristen gjort så fint av bara mörkröda rosor med murgröna runt. Vädret var soligt och alldeles vindstilla och ingen annan än jag och Lilla J var på kyrkogården. Lugnt och fridfullt, precis som jag hoppas att han har det!

RSS 2.0