En tom plats vid min sida
Folk förstår ju inte riktigt detta, att även om jag skulle träffa någon ny, så kommer alltid tomrummet och saknaden efter M att finnas kvar! Vad som än händer, vem jag än möter, så finns alltid den där skuggplatsen vid min sida. Alltid det där sorgsna i ögonen.
Nej, "folk" förstår inte det där, men jag är iallafall en som gör det.......
Kram A
De vet inte hur det är att leva med den skuggan. Hur det är att alltid sakna någon. Hur det känns att någon alltid fattas. Varma kramar till dig!
Har nyligen hamnat i samma fruktansvärda kaos som dig. Denna obeskrivliga tomhet och saknad.....
Min man, 32 år gammal, gick bort för 3 veckor sen i cancer efter att ha varit sjuk i 2 månader. Kvar i detta kaos är jag tillsammans med våra flickor 5 och 2,5 år gamla och en bäbis i magen som är beräknad om 10 veckor. Barnen får mig att vilja gå upp varje morgon. De får mig att vilja kämpa vidare. Jag har knappt hunnit läsa din blogg, men det lilla jag har läst har redan hjälpt mig. Äntligen någon som vet kände jag när jag läste. Din blogg kommer jag absolut att läsa dagligen och det känns skönt att läsa av någon som vet..... Tack! En vänlig hälsning till dig från mig// Mia T
Måste bara skriva en sak till. Var precis inne och läste om dina små änglar, om bibliotekarien.... Då slog det mig att jag måste tipsa dig om en jättefin bok, som du säkert redan har. Men det är i alla fall en bok utgiven av Rädda barnen som heter "Så länge jag minns finns du". en fylleribok för barnen att minnas sin älskade pappa. //Mia
"När pappa blev skallepär" av Anna-Karin Elwin Segolsson. Boken berättar ur barnens perspektiv historien om när en pappa fick leukemi.
Ovan bok tror jag hjälpte till att föklara med text och bilder för min dotter ( nu 4 år) när vi drabbades utav leukemi i familjen ( mamma/fru ). Även vänner fick det förklarat på ett bra sätt vad det var som händer i kroppen med cancer.
Jonasn
Som lever med en skugga sidan om sig
