Energi-löst

Lördagarna är tuffa nu sedan jag började jobba, det är då och på fredagskvällarna jag betalar priset av att ta på den proffstrevliga masken på jobbet. Det funkar bra där och då, men är fasen så jobbigt efteråt!
Idag har det känts lika segt och trögdeppigt och håglöst som förra lördagen. Ändå fick jag bita ihop och sitta ett par timmar i möte med min LRF-konsult och jordägarna vars arrende jag säger upp i förtid. Det gick ju, men tog på krafterna. Så när jag och barnen kom hem slocknade jag ovanpå sängen. Det var inte sömn, snarare medvetslöshet; sådär som man kan drabbas av när man varit med om något ansträngande.

Det är ju bra att det går att jobba, men det tar helt klart mycket energi. Jag går in i en invand jobb-roll och ler mekaniskt, så när jag åker hem känns käkarna alldeles stela. Det är för att leendet är en mask och inget äkta.

Kommentarer
Postat av: Sara

Vet du att lördagarna är tuffa för en vanlig mamma.En helt vanlig mamma som inte tvingas leva varje dag med saknaden av den man hon älskar.Så det är väl inte konstigt att dina lördagar är svåra.

Låt det kännas så,gråt skrik och var ledsen.Låt livet kännas orättvist,för det är det

(((((kram)))))

2009-02-01 @ 19:54:25
Postat av: Suss

Ditt öde berör mig så starkt, nybliven tvåbarns mamma som jag är med översvallande hormoner, gör att tårarna kommer när jag läser det du går igenom. Trots att jag aldrig träffat dig tänker jag ofta på dig och önskar så att du aldrig hade behövt uppleva detta helvete. Jag hoppas du en dag får frid i sinnet och inte behöver längta till mötet med din älskade igen, utan kan se det vackra som också finns kvar här.

Många kramar

2009-02-01 @ 20:54:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0