På tunn is

Idag är en genomledsen dag. Jag gråter och gråter och dessutom flippar jag ur för minsta grej som går fel. Tål ingenting idag; det är som att gå på nattgammal tunn is - minsta lilla så brakar jag igenom. En krånglande gardinstång, en tungflyttad möbel som inte passar nånstans, smulor i soffan - allt blir för mycket för mig. Egentligen gråter jag ju inte över de skitsakerna, egentligen gråter jag över min sorg; de är bara en slags ventil.
Det är en sån dag när man bara längtar efter att det ska bli kväll och tillräckligt sent, så man får gå och lägga sig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0